Cera

Känslostorm. En storm av känslor. Det händer så otroligt mycket hela tiden, samtidigt som jag känner mig rastlös. Jag möter ständigt nya människor, och tar mig an nya utmaningar titt som tätt, vilket gör mig utmattad, trött. Kan vara en bidragande faktor till den storm av känslor som sköljts över mig.

Den människan jag saknat i någon vecka befinner sig återigen i Sundsvall. Den andra människan jag saknar flyttar hem i Januari. Den människan jag senast såg imorse saknar jag också.

På fredag ska jag dricka vin. Med Sara. Även hon är saknad. Denna saknaden av människor som är långt borta, eller nära gör mig lite extra känslomässig. Det känns att mitt hjärta existerar. Det slår ganska hårt, knyter sig krampaktigt. Jag vill ha alla mina människor här, alla på en och samma gång. Kom till mig!

Precis plattat håret och druckit kaffe. De flesta slutar sina jobb nu, jag börjar strax. Dock ett ypperligt tillfälle att hålla sig nykter och inte slösa allt för mycket pengar.

Ett tugnt beslut har även fattats och tid hos veterinären är bokad på måndag. Då ska Lillen, våran 1,5 års Grand Danois/Sankt Bernard få sluta sina ögon och somna in. Det gör fruktansvärt ont i mig, men någonstans så vet jag att det är bäst för honom.

Nu ska jag värma upp mina fötter och klä på mig dunjackan. Ses på stan mina vänner!

Idag är det torsdag. Idag har jag varit ledig, även igår. Att jag är uttråkad! Jag brukade vara den slöaste människan på jorden. Men numer är det alltid något som händer så jag har helt glömt bort hur man gör ingenting.

Tillvaron ser lite annorlunda ut nu än vad jag hade tänkt mig. Ingenting som gör mig olycklig, men planer ändras snabbt. Göteborg får vänta ytterligare någon månad, om jag ens tar mig dit? Det beror helt på vad Madeleine hade tänkt att göra med sitt liv. Var hon hade tänkt att bosätta sig. Only time can tell.